Full text: (13)

288 
svensk litteratur 
som en paradox , men italienska ämnen äro ju ocksâ i den engelska dramatiken synnerligen älskade och vanliga . Det Italien frân renässansens utgáng , som Hallström skildrar , förefaller alltjämt vara sedt af en modern engelsk estetiker , och bilden mer näppeligen med den , hvilken utan mellanhand ter sig under studiet af det dâtida Italiens skalder och sedetecknare . 
Ett skärskädande af de olika karaktärerna i dramat stöder dessa anmärkningar . En stor roll i »Bianca Capello» spelar hjältinnans anima , styckets komiska element . Det är icke frâga om , att hon icke säger en mängd bâde briljanta och lustiga saker — Hallström är själf alltför spirituell för att dylikt skulle tryta — men underligt skrifvet och litterärt är ocksâ hennes sladder . Hör henne tala : »Feta skurkar äro bäst , liar jag märkt , de väcka ingen misstanke , och deras samvete är sä godt . » Är det icke , som om hon frân Shakespere mindes , att Cassius var en mager man , och jämt och ständigt säger man sig själf , att denna amma , innan hon tog städja hos familjen Capello i Vene - dig , nog tjänat samman med Julias i Verona . 
De allvarliga hufvudpersonerna äro , som ofta ocksâ i de engelska styckena , allesammans en sorts lyriska explosionsmaskiner , i hvarje stund färdiga att göra stora filosofiska öfverslag öfver lifvet . Myc - ket af hvad de dà säga — särskildt Bianca och Luca — är bâde vackert och djupsinnigt , ett och annat kanske mindre djupsinnigt än det lâter , men genomgâende synes det mig , som man här saknade
	        
Waiting...

Note to user

Dear user,

In response to current developments in the web technology used by the Goobi viewer, the software no longer supports your browser.

Please use one of the following browsers to display this page correctly.

Thank you.