24 
SVENSK LITTERATUR 
afsikternas kamp , som âstadkommer historiens lycko - växlingar . Gestalterna äro utförda med lika litet af »inbillningens logik» . Birgitta t . ex . är i pjäsens början skildrad som en liten maktsjuk och själfkär pietistisk gumma , som gär och snaskar pâ »sockertyg och rosiner»' i skâpet , och är proppfull af grymhet , elakhet och andlig högfärd . Man kan finna denna uppfattning futtig och obehaglig — och för egen del har jag ytterst ringa glädje af denna Strind - bergska karikeringskonst — men det är i alla fall en originell , kanske kvick uppfattning af medeltidens märkligaste svenska kvinna . Dock , i slutet af stycket är Birgitta förändrad som en omvänd hand och idei äkta helgelse och fromhet . Hvad har händt henne under mellantiden ? Därom har Strindberg ingenting berättat . Men en sâdan godtycklighet , först mot verkligheten och sedan mot de själfskapade gestalterna , leder till det rent sagoaktiga . Det hade varit klokare att , som Maeterlinck gör i »Prinsessan Maleine» , ett sagohistoriskt skräck - och gastdrama , med hvilket »Folkungasagan» har beröringspunkter , lata händelserna försiggä bortom tid och rum , i de drömmens riken , där man icke fordrar nâgon logik . Men â andra sidan är Strindbergs sprâk i »Folkungasagan» , dá han icke rör sig i det gräsliga och ohyggliga , som mer och mer tyckes blifva hans sängmös rätta element , ofta torrt och prosaiskt och har sällan sâng nog för att meddela drömtonen frân okända städer och oupptäckta öar .
	        

Note to user

Dear user,

In response to current developments in the web technology used by the Goobi viewer, the software no longer supports your browser.

Please use one of the following browsers to display this page correctly.

Thank you.