162 
SVENSK LITTERATUR 
dristigare och direktare kanske än nâgon annan gjort det , och det är i hennes vâldsamma strid för kvinnan som könsvarelse och mor nágot sâ pass sant och oförfäradt , att man mäste beklaga , att denna advokat för en sâ viktig sak , för en sä ofta missförstädd part , ständigt skall uttrycka sig sä , att hon borde átalas för smädligt och opassande skrif - sätt . Fru Marholm - Hansson har sett skillnaden mellan man - och kvinnoväsen med mycken skarp - synthet . Det är pä en gang djupt och stärkt formu - leradt , när hon tillropar männen : »I kunnen göra allt möjligt utaf oßs : hetärer och amazoner , för - nuftmänniskor och helgon , lärda och svagsinta , fruar och ungmör , ty vi foga oss efter hvarje tryck af ert finger , och det är vär natur att omforma oss efter er . Men hvad 1 än gören utaf oss , sä äro vi aldrig sä lyckliga eller olyckliga som 1 föreställen er . Ty hvad I betrakten sâsom lyckan för oss , det är icke vär lycka ; och hvad 1 ansen för vär olycka , det är icke vär olycka . » 
Och öfverallt i boken hittas skarpa och djupa grepp . Men hvad hjälper allt detta , när framställ - ningen ändock är onjutbar genom stilens oreda , genom fränvaron af de allra enklaste taktbegrepp , genom en sinnets obildning , inför hvilken man ryggar tillbaka som inför dâlig luft . 
Det är starka ord , men den , som öppnar boken , skall förstä , att man mäste tillgripa dem . Och dess - utom , se här ett par exempel . Lätom oss spela med körten pä bordet ! Man läse t . ex . som prof pâ Stilen följande mening : »Kommer därtill hos sâdana