158 
SVENSK LÏTTERATUR 
som känner fransk mâlarkonst frân de första medel - tida bokillustratörernas stela figurer och klara barn - färger ner till Manet och Puvis de Chavannes , gär här vili , om han ej af naturen fátt den ständigt darrande smidighetens gáfva , om ej själfva orden i sin klang och sitt sammanhang , linjen i sin sväng - ning för honom röja det folk , ur hvilket de vuxit fram , med samma omedelbara säkerhet , med hvil - ken en komposition genast för den odlade musikerns öra röjer tonart och harmoni . 
Det kan ej hjälpas , att af all denna rasfilosofi är den pangermanska den obestämdaste . Den är en mantel , i hvilkens veck alltför ofta själfullheten försvinner , för fin för det tunga tyget , som ensamt enfalden förmär bära pâ sina breda skuldror . Ola Hanssons sätt att skipa rättvisa mellan germansk och romersk kultur är typiskt för skolan . Konst - närer och skriftställare , som passa , annekteras , som Elsass och Lothringen , och förklaras för »ger - manska» . 
Sä göres Millet till german . Med hvilka bevis ? Han var född i Normandie och künde sâlunda hafva vikingablod i âdrorna , och har man behof af ytter - ligare vittnesbörd , sä lär den kinkigaste känna sig öfvertygad om sanningen af hans germanska upp - hof , dà Ola Hansson bifogar , att han hade — nio barn . Fransmännen älska ju i den riktningen sällan nágon öfverflödig lyx . 
Men om Ola Hansson tänkt sig om , hade han kunnat komma ih£g , att den mest franske af alla franska författare , Corneille , ocksâ är frân Normandie — och i fraga om »verksamt äktenskap» , för att tala