14 
svensk litteratur 
skrifter ibland erinrar om de besök , man som barn gjorde i menagerierna , när djuren skulle fadras . I Strindbergs böcker ryta och skrika bak sina galler alla människoandens vilda djur — och däribland finnes icke blott det majestätiska lejonet och den tjusande tigern med sin gulspräckliga fäll , inen ocksâ de smutsiga aporna . 
Nog är det sant , att knappast nâgon människa längre har förra ârhundradets kanske väl optimistiska tro pâ människans medfödda godhet . Teologiens lära om arfsynden och världens naturliga fördärf synes stâ i vida närmare förbindelse med verklig - heten . Men äfven den , som blott nätt en ringa grad af moralisk och estetisk fullkomlighet , älskar dock att hâlla de onda tankarna och de skumma anfäktelserna i tukt eller vili âtminstone bära hufvu - det högre än sina nederlag . August Strindberg har de señare áren i sin dikt odlat försyndelsens idéer och ruelsens tankar med ett intresse och ett väl - behag , liknande bakteriologens , när han odiar och med brokiga färgstoft skiljer sina baciller . Särskildt är det förbrytelsen och samvetskvalet , som han iakttagit och skildrat med febrilt mästerskap . Hvad som hos andra blir tili tyst förkrosselse eller sträf - vande efter förbättring , det har han utdanat tili en själslig patologi , i hvilken han dväljs som jesuiter - kasuistikern i den spetsfundiga klassificeringen af syndafall . Hans tvâ nya stycken behandla âter samma ämne . Man böjer sig ovillkorligt för deras allvarliga uppsât , och särskildt för den sista mästcr - liga framställningen , utan att dock nágonsin kom -
	        

Note to user

Dear user,

In response to current developments in the web technology used by the Goobi viewer, the software no longer supports your browser.

Please use one of the following browsers to display this page correctly.

Thank you.