WELLANDERS STUDENTAR 
79 
spräkhistorien , alltsedan han — som han själf be - skrifvit det — under öfversättning af Steeles The Lady's Library började söka en fastare grund för sprâkets behandlingssätt »än them en hazard eller blott ungdomsvana bibragt och therföre med all möjlig flit vvinlade sig om att hämta lius ut ur the gamia närskylte sprâken Moesogöthiskan , Isländskan , Allemanniskan och Anglosaxiskan» . Det cpokgörande vid hans forskning i detta ämne är den kritiska sansningen , de kritiska principerna . dan i hans lilla Utkast till Föreläsningar öfver Sven ska Sprâket , som för öfrigt blott var en första skiss , ett prof ur hans kollegier i svenska sprâket , trader den lugne , fördomsfrie och empiriske forskaren oss tili mötes . Kritisk är han här i sin polemik mot den antikvariska skolans smak för ord och vändningar , »som vväl i Arrilds tid och för Saemunder varit helt bekante» , men nu äro obe - gripliga för alla^ som icke hafva »Veselii Index i sin äga» . Kritiskt lynne och pá samma gângprak - tiskt förständ röjer hans ställning i frâga om pur - ismen , i det han pä en gang satiriserar den svenske Jean de Frances svaghet , att »som enda gagnet af sina resor blanda sitt modersmàl med the länders ord , hvilke han öfverfaret» , och dock uppträder mot en sprâkrensning , som , t . ex . i frâga om termino - logi m . m . , skulle âstadkomma oklarhet * . Kritiskt förständ visar hela hans uppfattning af sprâkets lit " . Samma betraktelsesätt i förening med en nog - grann induktiv och empirisk metod är det , enligt fackmännens omdöme , som utmärker hans lefnads * Stockholm och Upsala , 1745 , 1751 .