28 
[ OHAN WEM - ANDF . R 
trappan , som ledde dit upp , var ocksâ ett pass , füllt af farligheter och äfventyr . Ty penalismen härskade ännu i all sin stränghet , och heia det första âret , som de nyblifna gymnasisterna , translaterna , hade att tillbringa uppe i Gymnasium , var en fullkomlig skärseld . »Att gá med pyckeln , bära lyktan , sopa och städa lärosalarna , hämta bref pâ posten» , var blott en brâkdel af de plikter , som ätföljde den dyrköpta rättigheten att bära den grâ gymnasist - kappan , och utsikten att utan barmhärtighet blifva blápiskad af de äldre kamraterna läg som ett ständigt memento mori öfver den nykomne adepten . Äfven i andra hänseenden började , särskildt för mindre bemedlade lärjungar , vid öfverflyttningen till nasium en allvarligare tid . De ansàgos dà redan kunna arbeta för »det kära brödet» och begynte van - ligen använda alla fritimmar tili att gifva privat information ât ynglingar i trivialskolan . Frân och med denna tid var detta ocksâ fallet med den unge Wellander . »Yngre scholbarn gingo hem till mig och fingo Iexor i latinska och grekiska Grammatican , läste Christendomen och explicerade Cornelius» , heter det i W : s päbörjade autobiografi . Af samma orsak tog han ocksâ kondition hos prosten Pehr Meurling i Christdala , för att blifva informator för dennes barn . Han reste dà för första gângen ur föräldrahemmet , men i denna prostgârd fann han sig utomordentligt väl . »Aldrig har jag sedermera haft sä läckra känslor af lifvet , som dà . Jag mâdde väl i detta hederliga Presthus , och hade alla de oskyldiga nöjen , som kunna muntra en ungdom . Prosten Meurling , sjelf glad och munter , deltog äfven sä