22 
JOHAN WELLANDER 
den gaf râd och rustning , ända tili ârhundradets slut höll sig kvar i skolorna . Kateketiskt uppställd i frâgor med svar ur bibeln upptog den ett par hundra sidor i liten oktav , handlande i 7 loci om Gud och Änglarna och i fyra status om människan , skuldlöshetens tillständ före fallet , Syndens till - stând efter fallet , Upprättelsens tillständ genom Christum ( omfattande de viktigaste af trosartik - larna ) och tillständet vid och efter döden . Skrifven pâ latin , begynte den instuderas innan ännu skol - pilten begrep dess sprâk , och äfven här höra vi Jesper Swedbergs milda och varma stämma , tagande tili orda mot denna alltför svâra börda , »hwar utaf mongt ährlig mans barn hafvver hafft större tunga och bedröfweligare plâgor , än menni - skiors oskäliga kreatur kan hafwa . Är dock en menniskia ! Är dock ett barn ! Är dock ett Gudz barn . » Sâ heter det i Swedbergs öfversättning af boken , som dock ej undanträngde det latinska origi - nalet * . 1 tredje klassen begynte ocksâ grekiskan * * med Gezelius' gamia grammatik . af hvilken under hela seklet utkommo rekonstruerade upplagor . och som första text lästes Mathäi Evangelium . I latinet utvidgades läsningen tili fiera lättare verk af äldre och nyare auktorer , Cornelius Nepos , Phädrus , Erasmus . 
* Skara 1714 . Haffenreffers Compendium ersattes dock stundom af andra smärre verk , i det stora heia baserande sig pâ Haffenreffer , som Västeräsbiskopen Laurelius' Arti - culoruni fidei synopsis biblica ( läst i svensk öfversättning i de nedersta klasserna ) , eller Köpenhamnsprofessorn Wan - dalinius' Expositio teologías , ett utdrag af hans större Hypo - typosis sanorum verborum . 
* * B . Lundstedt , Om det Grekiska Sprâkets dium s . 47 .