WELLANDERS SKOLÂR I LINKÖPING 
13 
sedan alla de olika stadier , som Sveriges skolor genomgâtt under en blott lângsamt märkbar inver - kan af stigande civilisation och en förmildrad , smâningom mer human och allsidig pedagogik . Pà sextonhundratalet var läroverket en af dessa typiska anstalter med teologi och latin , farla och skämsbänk , i hvilka de första hârdtuggade kun - skaperna i tidens älsklingsämnen inpluggades under en disciplin , vilkens kraftfulla beskaffenhet skolprotokollens uttrycksfulla kriminalterminologi om »tapper , fullgod , utan - och innanstut» làter oss med all önskvärd tydlighet fôrstâ . En idé om elevernas utseende och seder fâr man genom den första skolordningens bestämmelse ( af den 17 nov . 1633 ) , att en af »hörarne» väljes ârligen till censor morum för att se till det »alla disciplar gâ stadigt , hâlla sina kläder rena , lâta klippa sitt hár , lära tala medh folck , hafva tienligha kläder och sädant mer» , samt att »discentes skola fly dryckenskap , Iöösach - tigheet och tiufferij och intet grassera om nätterna eller löpa galne» . Men detta läroverk var dock , trots allt , heia traktens aldrig slocknande bildnings - härd , ârligen besökt af hundratals lärjungar , och det utsände tili akademierna heia generationer af män , som skulle förvärfva sig ryktbarhet och den gamia skolan ära . 
Pâ 1700 - talet torde Linköpings skola närmast hafva liknat Wexiös , som Samuel ödman skildrat den i sina bekanta »Hägkomster» . Ännu pà 1700 - talet hade skolan bland sina alumner sä svârhand - terliga element , att dess dock sä drakoniska strafflag ej förmädde hindra deras vilda upptàg , utan att