12 
JOHAN WELLANDER 
var ännu pâ 1700 - talet ej ens tillnärmelsevis reali - seradt . Ännu begynte »resan tili Parnassen» med de hârdaste erfarenheter . Utanläsningen florerade , ledd af dessa informatorer , hvilka , som det heter i en populär skildring frän tiden ( 1 tidskriften den Förnuftige Frisprâkaren ) , njöto af att »fä inprygla i sina elever allt som förut inpryglats i dem» . 
1744 begynte en ny period i Wellanders lif , dá han efter examen för trivialskolans konrektor , Peter Vestelius , inkom i det gamia läroverkets andra klass , och det forna , âter uppbyggda kommu - nitetshus , som var Linköpings skolhus , slöt sig om honom liksom ett fängeise för heia elfva âr , till dess han som abiturient lämnade sin födelsestad . Lâtom oss dà ett ögonblick dröja vid den gamia skolans förflutna — dess väsen och utseende vid ders tid — med ledning af de drag , som ur dess arkiv framdragits af fiera af dess lärare , framför allt af rektor H . J . Sondén i Linköpings läroverks program 1845—47 . Skolan är bâde till historia och utveckling en af Sveriges mest typiska . 
Som flertalet af de gamia läroverken var det en ursprunglig medeltida och katolsk katedral - skola , om hvilken notiser redan finnas frän 1200 - talet . 
Med reformationen förändrades smàningom dess karaktär , ehuru längt in pâ 1500 - talet upprätt - hâllandet af kyrkosângen var ett af skola'ls hufvud - syften . 1627 har däremot med skäl kallats skolans moderna grundläggningsär . Dà inrättades gymna - siet , och heia läroverkets organisation fick vid dênna tid fasta , stadgade former och genomgär