218 
ESSAYER 
sinnade holländska uiigdomen böjde i tacksam vörd - iiad sina hufvuden för Multatuli — han som utstâtt sa mycket i sin förtviflade riddarkamp mot förtryck och skrymteri . Efter hans död 1887 har hans be - römmelse blott växt , och under de sista aren har lian särskildt i Tyskland hälsats som en nyupptäckt stjärna af första ordningen . En entusiastisk tolkare , Wilhelm Spohr , har utgifvit eil stor tysk upplaga af alla hans viktigaste skrifter , inledd med en lefnadsteckning , hvilkens säkert en smula okritiska entusiasm man gärna förläter hos den hänförda häroldeii för en ny andlig härskare . Sedermera hafva billighetsupplagor kommit af hans skrifter , visande hur mycket de för ögonblicket läsas och diskuteras i Tyskland . Man ser där " Multatulis namn i bredd med Ibsens och Nietzsches . Nu har ocksâ ett böljslag af denna nya litterära kult nâtt Sverige , och pâ svenska föreligger Dekkers första , mest uppseendeväckande och säkerligen ocksâ laste arbete — det som afgjorde hans eget öde , den stora anklagelseskriften mot Hollands skam - lösa exploatering af sina kolonier — »Max laar» , den stora moderna nederländska samhälls - satiren , hvilkens offentliggörande 1860 inleder en ny tid i Hollands skönlitteratur . 
»Max Havelaar» är minst af allt ett objektivt konstverk . Det är pâ en gang en lidelsefull strids - skrift och en lätt romantiserad själfbiografi . Pâhvar sida träder oss författaren själf till mötes . Boken handlar om den tragiska sammanstötningen mellan hans svärmiska , ja Don Quixotte - aktiga personlighet och Hollands kompakta majoritet af smörfeta ma -