K . N NY FRANSK SKALDINNA 
197 
nadens , gifvcr hennes böcker deras vackraste sidor och deras säregna tjusning . 
* 
Af faktiska upplysningar om grefvinnan dc Noailles vet jag cndast hvad som stár i Almanach de Gotha . Hennes eget namn är Anne Elisabeth , prinsessa af Brancovan . Hon är född i Paris 1876 , inen härstammar îrân Rumänien , frân en gam - mal valakisk furstesläkt . Bâde frân fäderne och moderne flyter främmande , exotiskt blodiâdrorna pâ denna författarinna , som sâ lidelsefullt älskardet mest franska af allt franskt , Islc de Frances träd - gârds - och parknatur , i hvilken lion vili hafva sitt faste »som ormbunken och pilen» , och som sâ gärna i sin dikt âkallar det franska sprâkets stora förvaltare , nationalskalderna ända frân Villon och Ronsard . Ar 1897 blef hon ingift i den stora , historiskt franska ätt , hvilkens rad af krigare , statsmän och dinaler hon , främlingen frân Ostern , gaf det första poetnamnet . Grefvinnan de Noailles gjorde sigförst bemärkt som skaldinna genom tvenne diktsam - lingar , den redan nämnda »Det tallösa hjärtat» och en señare , »Dagarnes skugga» . Nâgra helt fullödiga och tadellösa verk äro visserligen icke dessa bâda böcker , i hvilkas poesi af lifsberusningoch melodisk melankoli en i alla afseenden privilegierad kvinna sjungit ut sin ungdom . Af de sista tvä decenniernas nya franska poeter finns väl knappt en enda , som icke rönt stärkt inflytande anfingen af den parnas - siska skolans skulpturstil eller af Verlaines den