72 
SVENSKA GESTALTER 
försänkte sig i Seneca , Epictet och Marcus Aurelius , »tili dess han bief en fullkomlig stoicus till tänke - sättet om icke tili utöfningen» . Under sin tion försvarade han Rousseauistiska tankar . Af - handlingen var författad af den lärde juristen Nehr - man - Ehrenstrâhle och rörde studiers bruk och miss - bruk , »deras gagn att dana upplysta medborgare och skickliga ämbetsmän , deras skadlighet genom att fostra lättsinnighet och veklighet i samhället och sä blifva källa tili sedernas allmänna fördärf» . 
Efter afslutade lärospän ankom Gyllenborg 1751 tili Stockholm och blef instucken i ämbetsverken . Mycket mot sin vilja erhöll han en syssla , »hvars namn sârade hans öron och uppväckte i hjärtat en oöfvervinnelig afsky» . Den för en äkta skrifvares akustik säkert skönt klingande titeln »registrator i justitiekanslerskontoret» skänkte honom sälunda ingen glädje : Med fröjd bytte han 1756 ämbets - rummet mot hoftiljan , kallad tili kavaljer hos kron - prins Gustaf . Den unga Gyllenborg med sitt svärmiska utseende och sitt skaldiska grubbel , »världsföraktaren» under galonerna och den bro - derade sammetsrocken , var ett nummer för sig i det lättsinniga , giada hof , som bildades kring prinsarne . Mycket bemärkt synes han icke hafva gjort sig . Han var hvarken politiker eller nöjes - riddare . Ehuru han fiera ârs tid till och med sof i samma rum som kronprinsen , kom han aldrig honom nära . Annat än kylig välvilja skulle aldrig Gustaf III visa mot hans person . 
Men under denna tidrymd , dà hans kamrater