F» 
selma lagerlöf 299 
jämnhöjd med den förra . Ämnet faller delvis en smula utanför Selma Lagerlöfs egentliga sfär , och en viss trötthet framträder — egentügen som böjelse för skönmäleri , hvilket allt emellertid ingalunda hindrar äfven denna skildring frân att vara i mânga afseenden enastâende och utomordentlig . 
Prologen tili den nya hälften är minst af allt lyckad . Den vili under titeln »Den heliga klippan och den heliga grafven» gifva en koncentrerad bild af Jerusalems oändliga sagohistoria och sá med ens lâta det förlofvade landets synkrets omhvärfva läsaren . 
Jag vet icke , om det är möjligt att lösa en sâdan jätteuppgift i ett romankapitel . I hvarje fall skall en poet för att lyckas härmed ocksâ vara en tänkare , mäktig af en väldig syntes , en historiker , som öfverblickar sekel , som man ser öfver en karta , och en utomordentlig kolorist tili sist , som med fâ och starka penseldrag förmär gifva vision af det förgängna . Selma Lagerlöf är intet af detta . Hon saknar dessutom uppfattning af den ä' . dsta och mest heroiska perioden af Jerusalems häfder . — det gamia testamentets . Det österland , hon förstär , är pa - rablernas och tusen och en natts , basarernas och sagoberättarnas . Dess anda af sinnrik människo - visdom och färgrikt äfventyr tolkar hon utmärkt med sin sagofantasi . Den nytestamentariska idyllen med sin heliga värstämning skulle hon säkert ocksâ väl kunna mäla , ehuru hon förvänande litet rört vid dylika motiv . Men hennes veka hjärtelag , hen - nes breda stil , hennes brist pâ lidelse och patos lâta henne sakna hvarje spâr af den starka och
	        

Note to user

Dear user,

In response to current developments in the web technology used by the Goobi viewer, the software no longer supports your browser.

Please use one of the following browsers to display this page correctly.

Thank you.