284 
SVENSKA GESTALTER 
studerai nâgon svensk kulturperiod djupare , vet , hur man ständigt ràkar den andliga mystiken , trânsjuk gudshängifvenhet eller from fasa , blott man frân civilisationshärdarna träder ut i de stora , djupa folk - vidderna . De ensamma i hvit snö begrafna , af svart skog omslutna bondgârdarna hafva sekel efter sekel varit det religiosa svärmeriets hemplatser , i hvilka människor , än trosvissa säsom Herrens utposter , än ängslade säsom himmelens öfvergifna , lâtit sina böner stiga med röken frân de mot mörkret käm - pande eldarna . 
Under den nyare perioden af det svenska bonde - stândets historia är det sekterismen , som framför allt annat gifvit näring ât denna religiosa âtrâ , ât detta oroliga , ofta grumlade idealitetsbehof . Tyvärr äro dock de sekteriska rörelserna i Sverige blott ofull - ständigt kända . De fâ tillförlitliga undersökningar , som finnas , behandla företrädesvis spridda episoder af pietismens öden vid 1700 - talets början . Intet enda försök har gjorts tili en historik i större stil , som künde klarlägga sambandet mellan alla de olika sekt - bildningarna . Den , som skrefve en dylik kritisk historia öfver Sveriges sektväsen under de sista tvâ ârhundradena , skulle dock skapa ett verk af ofant - ligt värde för kännedomen om svensk kultur och psykologi . 
Den trakt af Sverige , tili hvilken Selma löf förlagt sin framställning af en kristlig allmoge - rörelse och dess dröm om Jerusalem , Dalarna , har snarare gjort sig känd säsom hem för envist kvar - lefvande , halft hednisk och mörk folktro — Älfdalen är ju Bläkullas klassiska bygd — än för sekteriskt