256 
SVENSKA GESTALTER 
GÖSTA BERLINGS SAGA . 
Selma Lagerlöf har en gâng själf berättat sitt berömda förstlingsverks tillblifvelsehistoria . Hon har berättat , hur denna märkvärdiga saga , nu känd och älskad sä längt svenskt sprâk nâr och vida där - utöfver , omsväfvade heia hennes barndom och ännu , dà hon var ung flicka , motte henne pâ alla vägar i Värmland . Sagan var bofast i hennes eget hem och gjorde föräldrar , vänner och besökande tili sina talemän , den stod pâ meden , när hon âkte gènom skogarna , klingade frân de gamia tafflarna pá herr - gârdarna , till hvilka hon kom pá besök , sjöng heia den ljusa sommaren kring Fryken , hennes hemtrakts vackra sjö . Men det oaktadt var det längt därifrän , som hon fick tanken pâ att själf nerskrifva sagan och föra den ut i världen . Det var längt señare , under en vandring pá Malmskillnadsgatan i holm , mellan Hamngatsbacken och brandstationen , som idéen kom pâ henne , idéen att skrifva foster - bygdens , fädernelandskapets saga . 
Stockholms stad borde pâ ett af husen där sätta upp en koppartafla med inskrift om tilldragelsen för att âtminstone äga nâgot förtroligare minne af Gösta Berlings och Jerusalems författarinna . Mig veterligt har hon aldrig skrifvit en enda rad om Stockholm och säkert gjort rätt däri . Men den lilla semina - ristens märkvärdiga promenad p_à gatan , som eljest äfven för en ortodox stockholmare icke kan räknas tili de särskildt poetiska eller in - spirerande gatorna , borde hugfästas .