214
SVENSKA GESTALTER
oenighet och cabaler förstöra allt hvad tili lugn och till - fredsställelse borde bidraga . Jag vet ej mânga , som äro sâ lyckliga som Du , och jag börjar mer och mer lyck - önska dig , som följt Horatii uttryck Tecum H a b i t a . »
Se där det basta slutordet om den varmhjärtade landtjunkaren och människovännen , som reste min - nesvàrdar med stenstilar öfver sina tjänare , käm - pade for de fattiga och betryckta och till grafskrift valde ât sig själf följande rader :
Sâ mâtte jag fâ lefva okänd , glömd ,
dö lugnt , ej tyna bort och ingen vârd mig hölja ,
blott en vän veta fâ , men dölja
hvar jag är gömd .
Germund Adam dog den 18 maj 1804 . Josias Carls utveckling gick , som man künde vänta , i rakt motsatt riktning . 1786 , dà brytningen mellan brö - derna inträffade , ingick den märkliga riksdagen , hvilken kan sägas beteckna själfva peripetien af Gustaf III : s regering . Josias Carl var dâ pätänkt som oppositionsledare , hvilket synes af Johan v . Engeströms dagbok , men ansâgs otillförlitlig , och han underhandlade ocksâ samtidigt med konungen . Han stod nu närmare än nâgonsin till att fâ sin lefnadsdröm förverkligad . Armfeit och heim rekommenderade honom tili finansminister .
I en skrifvelse tili Gustaf III frân detta âr med förslag i brännvinsbrännerifrägan liknar han sig själf vid baron Goertz , »dâ han uppeldad af sitt eget hjärtas böjelse âsidosatte alla egna considera - tioner , för att som Volontaire tjäna en Stor Kung , hvars affairer blifvit hoptrasslade af egennyttiga räd - gifvare» . Men äfven nu kom hans förhoppning pâ