VAR FRÄMSTA HERDEDIKT OCH DESS SKALD 137 
Det är med en sädan ström af ren känsla , som Creutz förnyar herdediktens slitna motiv . Man läse tili exempel hans mâlning af Camillas bad i källan . Hvarenda herdedikt har en liknande . Före - ställningen är tydligen manliga pennor kär . En af rokokons smâ franska vitterlekare , de Pezay , har af ämnet gjort en hei liten diktning , som utkom ungefär samtidigt med Atis och Camilla , »Zélis au bain» , och i nästan snarlika ordalag skildrar mannen sin Pygmalionförtjusning i sin modell : 
Dess lif , dess fina växt , min pensei stanna här , jag själf af lâgan tärs och ren förtjusad är . 
Den stora skillnaden är blott , att i stället för fransmannens beräknade lystenhet har den svenske skalden en sinnlig förtrollning , som är oskuldfull i sin värlek . 
Lefvande intryck föryngra sä ständigt verket . Bast som man stâr i det konventionella Arkadien , lyser öfver landskapet Mälardalens ljusa försommar - fägring : 
Den svaia nattens dagg , som sig tili blomstren sänkt har pâ de späda blad en mängd af pärlor stänkt . — En samlad baisam sprids att sig med lüften blanda , och förs i hvirflar kring af morgonvädrens anda . Ren svärma luftens folk kring deras gröna hus , och stämma deras sâng ihop med aspars sus . 
Hvem känner ej i detta ett uppsvenskt land - skap med sitt aldrig afstannande lyriska spei , af sâng och sus , sâ främmande för söderns plastiska och linjelugna natur . Ännu mer har Creutz lyckats förläna herdediktens erotiska innehâll ett flöde af