Full text: (9)

136 
SVENSKA GESTALTER 
Dylikt och mera till , som blefve tröttsamt att i smâtt uppvisa , är gammal litterär Ornamentik . Man skulle af detta lätteligen kunna iörledas att tro , att Atis och Camilla vore en lärd och liflös skapelse . Ingenting är falskare . För att vara ett sent skott af ett urgammalt träd , är denna herdedikt förunder - ligt frisk . Creutz förstod den transmutationens hem - lighetsfulla konst , hvarigenom gamia element om - sättas och bli nya . Ett enda exempel mâ visa detta och varda utgângspunkten för ett försök att tolka diktens tjusning . Jag tager den redan vidrörda sce - nen , dà Atis och Camilla efter att ha trott sig döda vakna tili lif i hvarandras armar . Motivet är frân Astrée , och sannolikt har Creutz haft i minnet La Fontaines behandling i sitt herdedrama »Astrée» frân 1691 . 
I det franska stycket tolkar Astrée pâ följande vis sin lycka : 
Qui me ramène au jour ? et d'où vient que je vois 
l'ombre de Céladon se présenter à moi ? 
Mes yeux ne trompent - ils ? Son ombre , c'est lui même . 
Quoi , je reverrois ce que j'aime . 
Hélas , il a perdu le jour . 
Vains et trompeurs démons , rendez - le à mon amour I Il ouvre enfin les yeux ! il reprend tous ses charmesI 
Det är en af den franska versens stormästare , som talar , och dock , hur tomt och kallt verka icke dessa rader mot Atis' naiva jubelrop : 
Camilla är det du , som mina ögon se ? 
Camilla är det dig , som jag i famnen trycker ? 
Säg , hvilken Gudamakt , dig frân de döda rycker ? 
Camilla lefver du , och lefver du för mig ?
	        
Waiting...

Note to user

Dear user,

In response to current developments in the web technology used by the Goobi viewer, the software no longer supports your browser.

Please use one of the following browsers to display this page correctly.

Thank you.