108 
SVENSKA GESTALTER 
Ulrik Scheffers tillbakaträdande ville Gustaf III blifva sin egen utrikesminister . Creutz vann emeller - tid hemma i Stockholm lika mycken tillgifvenhet som i Paris — »ömsom filosof , statsman , litteratör , san , roué , men alltid omtyckt» , skrifver en samtida . 
Till den tur , som följt detta söndagsbarn under hela hans lif , kom som en sista lyckoskänk kallelsen tili uppbrott just i rätta ögonblicket , innan han själf — en ungdomsgestalt som han var — bief tyngd af nâgon âlderdom och innan Gustaf III : s mörka âr begynte med farliga politiska förvecklingar , som kräfde vid ärendenas roder en annan hand än en svag och trött epikurés . Grefve Gustaf Filip Creutz afled 1785 , just som han . nära Haga börjat uppbygga »en agreable reträtt» . Tivoli skulle denna förverkligade herdeboning hafva hetat . Endast nágra jordhögar syntes sedan däraf . Stört mer bief som bekant icke heller synbart af hans monarks drömda Sans Souci pâ Haga . Samtidens bref öfverflöda af vackra minnesord öfver Creutz och berättelser om den leende , näötan ironiskt förekommande artig - het , med hvilken den alltid älskvärde hofmannen emottog äfven den siste , fastän objudne besökaren : döden . 
II . 
Redan Creutz' tidigast tryckta verser , hans äldsta bidrag tili Tankebyggarnes poetiska kalender »Vara Försök» hafva nästan alia pastoral hällning . Undantag bildar ett filosofiskt »Ode öfver ängslan» ,