Full text: (9)

var främsta herdedikt och dess skald 107 
i egna skapelser , fann ett aflopp i lânga drömmerier vid Pergoleses eller Jomellis smältande melodier . Sittande i sin loge pâ operan , med de litet när - synta ögonen halfsänkta och ansiktet upplyst af ett frânvarande skimmer af sensuellt och berusadt fantasteri , sä är det man gärna tänker sig Atis och Camillas , den susande Mälarsommarens , forna skald , flyttad tili världsstaden och ej längre diktande annat än för sig själf med en af ljusa och vällustiga bilder alltid lekande inbillning . Det är ocksâ betecknande för Creutz' heia skaplynne , att han i de stora musi - kaliska fejderna afgjordt stod pâ den italienska ton - konstens sida , och i det lânga enviget mellan Gluck och Piccinni liksom Marmontel hörde tili den ñares anhängare . Mer än Glucks stränga och pa - tetiska stil skulle han alltid älska den italienska cavatinan och dess sinnesbedârande välljud . Af Frankrikes tonsättare stod han närmast Grétry , för hvilken han var en synnerlig gynnare . 
Till sist syntes ocksâ Crçutz ofta i ateljérerna , han samlade taflor och kopparstick , och hörde bland annat tili Vernets kundkrets . Den gamie gravören Wille skrifveri sin dagbok efter ett besök , som den svenske ambassadören gjort i hans verkstad vid Quai des Augustins : »grefve Creutz synes vara en kännare» . 
Frân denna , af alia sorters njutningar fyllda till - varo och detta Paris , där han âtminstone genom sin ovanliga omtyckthet bort hafva kunnat gagna de svpnska intressena , kallades han 1783 att i egen - skap af kanslipresident leda Sveriges utländska poli - tik . Det var ett värf , som han knappast själf kände sig vuxen , men det var heller icke meningen . Efter
	        
Waiting...

Note to user

Dear user,

In response to current developments in the web technology used by the Goobi viewer, the software no longer supports your browser.

Please use one of the following browsers to display this page correctly.

Thank you.