OBERAMMERGAU 
85 
kens fromma , outtröttliga nit haft ett stört inílytande pä speien . Nâgon egentlig poet var däremot den gode pastorn icke — 6ch dar texten , säsom i kör - sângerna , icke anlitar bibelorden , är den bàde platt och uppstyltad . 
Lika litet som man i denna text hittar de gamia mysteriernas blandning af kraftig naturfriskhet och darrande svärmeri , fâr man i själfva utförandet möta nâgot af den stämning af naivitet och troskyldighet , hvilkens doft slâr emot oss frân de gamia mâlarsko - lornas dukar . Af dylikt finnes intet spar i ammergau , intet spar af det pä en gang okonstladt förtroliga och kärleksfullt ömma sätt , med hvilket de primitiva mâlarna behandla dessa ämnen . I Oberammergau är man modernare än sä — man vili ha tidsfärg , stiltrohet . Dekorationerna äro — berättar ärets »officiella forare» — efter fotografier frân Österlandet förfärdigade hos hofteatermälarna herrar Burghardt & C : o i Wien , och de dyrbara kostymerna göra likaledes ansprâk pä historisk nog - grannhet . Ocksä äro mänga af scenerierna i ammergau hänförande vackra , nâgra , säsom de gammaltestamentariska hofinteriörerna , rent blän - dande genom sin orientaliska prakt och färgrikedom , men allt detta är och förblir dock ingenting annat än regissörkonst . — Det är kostymbilder , kalla som Munkacsys , och man undrar inom sig , hur det heia skulle göra sig , om man i stallet ginge tili en mot - satt ytterlighet och liksom Udhe gestaltade dessa scener , sâdana de te sig för den oupplysta , fromma folktanken pä Tysklands landtbygd utan nägon sorts historisk stât : Kristus , omgifven af alldagligt landt -