Full text: (7)

8 
FRAN GUSTAF III : S DAGAR 
presidentsekreteraren Ulric Franc — skrifva »salig konungens namn» utan att darra pâ handen . Med samma värme mindes honom borgarna särskildt i hans hufvudstad . Blott de lyfte sina bägare med mâltidsvin , gai Gustafs namn , som var inbrändt i glasen , dem tusen ljusa hàgkomster , och när de om söndagsmiddagarna gingo mot utvärdshusen vid Norrtull , lyssnade de med rörelse och ömma känslor pâ den gamie blinde gubben , som stod lutad mot ett plank vid vägen och ännu icke tröttnat att sjunga den redan âr 1772 diktade visan : 
Gustafs skâl , 
den bäste kung , som Norden äger ; 
han ej tâl 
att viktskâl'n ojämnt väger etc . 
Den nya tiden hade ocksà icke mycket att bjuda pâ i stället för dessa minnen , âtminstone för dem , som icke uppbyggdes af Reuterholms salongsjako - binska vältalighet eller det mystiska , illuminerade frimurardunkel , i hvilket hertigen — S a 1 o m o s visaste , som Schröderheim kailade honom — dvaldes . Allt blef skumt och trumpet och de age - rande personerna smâ och futtiga . Den gamia tiden nedsattes med systematisk svartsjuka . Dess mest karaktäristiske représentant , Armfeit , Sveriges Alci - biades , blef landsflyktig , och en stor statstilldragelse gjordes af en halfgammal och försmädd älskares lumpna förföljelser mot en svärmisk och öfvergifven kvinna . 
»Ja , Gustaf är ej mer , várt giada lif försvunnit . » 
Svenska rococon var död . All den snirklade ,
	        
Waiting...

Note to user

Dear user,

In response to current developments in the web technology used by the Goobi viewer, the software no longer supports your browser.

Please use one of the following browsers to display this page correctly.

Thank you.