30 
FRAN GUSTAF 111 : S DAGAR 
afskrifter af pamfletter mot Gustaf III och fientligt hàllna berättelser frân hans hof . 
Det sista stora intrycket i Gustaf III : s lif var helt säkert den franska revolutionen . Anhängare ut i fingerspetsarna af Fanden régime , säg han 1789 árs rörelser med afsky och vämjelse , och med ens förstod han , hvad han för öfrigt med sin dubbel - syn redan förut anat , att de upplysningsfilosofer , hvilka han själf som ung hyllat sä varmt , likt barn lekt med en eld , hvars flammor de icke ägde kraft att dämpa . I scenerna frân 1789 —92 ság han intet nydanande , blott konvulsioner af »själfsväld och upprorsanda» — det var packet , som med räa händer icke blott ville stena den starka och lysande konunga - makt , som för honom , liksom för alla upplysnings - tidens suveräner , var grundvillkoret för ett samhälles lycka , men äfven tillintetgöra heia den värld af mödosamt vunnen civilisation , af takt , vett och ädel - het , som hvilkens symbol han alltsedan sin ungdom betraktat Versailles . All den âterstod af svärmeri , som fanns inom honom , samlade sig nu i drömmar om en stor härfärd tili Paris , och själf ville han äterupprätta det rike , han plägade kalla »det vack - raste i världen» , och rädda det konungahus , han var sä mycken tack skyldig . Dessa planer kallade republikanerna i Seinestaden för en Don Quixotes vurmerier — de künde ocksä kallas en ärelysten Bayards riddarfantasier och vofo dessutom ej sä blottade pâ diplomatisk klokhet som man velat lâta pâskina . 
Men dessa revolutionens tankar , som Gustaf III icke förstod , utan ville slâ till marken , de upp -