14 
FRAN GUSTAF III : S DAGAR 
mâtt och steg , närmast i samband med sitt innersta ? Och denna nervosa hand , som med en spetsig och otâlig handstil kastat ned pâ papperei sâ mânga akt - stycken , i hvilka diplomaten , hofmannen eller drama - tikern föra ordet , när röjde den tankens och känslans hemligheter ? Dessa frâgor förenklas icke obetydligt , synes det 'mig , genom ett strängt kronologiskt be - traktelsesätt . Ty fä regenter hafva helt säkert under - gâtt en sâ genomgripande förändring som Gustaf . Den världskloke och desillusionerade man , som gör 1789 ârs statsstreck , är en annan personlighet än den svärmiska typ af en ung upplysningsmonark , som âstadkommer 1772 ârs revolution , och äfven inom smärre perioder af hans lif kan man urskilja kriser och processer , som omforma hans jag , men alla dessa tyckas mig dock gâ i en och samma rikt - ning , mot en nyktrare men ocksâ mer människo - fientlig och isolerad stândpunkt . Att gifva en kort karaktärsskiss öfver hans utveckling torde därför vara mera gifvande än att resonera i allmänhet öfver en sâ växlande och föränderlig natur . 
Vi känna ganska noga Gustafs barndom . Dels hafva fiera af vara historici belyst den , dels erbjuda de gustavianska papperen en rik skörd af bref och uppsatser , som lâta oss lära känna den unge prinsens anlag , hans första lärospän och hans utveckling tili yngling . Under det första decenniet af sitt lif , âren 1746—1756 , framstâr han ännu blott som en bland - ning af ett genialt underbarn och en tämligen trotsig och obehaglig odygdspâse — en sammansättning väl föga ovanlig hos ett begâfvadt furstebarn , och man mäste draga pâ munnen ât Fryxell , som i sin