124 
KHAN GUSTAF IIItS DAGAK 
derande ovilja betraktade konungen och hans politili , framgâr bäde af hans bref och hans skrifter frán detta tidskifte . Wieselgren bar supporterat att den gamie publicisten Höppener i politiskt afseende influerai pâ Thorild under hans Stockholmsvistelse ; visst är , att han vid riksdagen 1786 . stod helt under intrycket af den antirojalistiska stämning , som râdde inom patrioternas parti , och det märkvärdiga revolu - tionsbrefvet af den 24 September 1787 visar bäst , huru längt han hunnit mot det svärmiska och blodiga omstörtningsideal , som samlade alla hänförda och oroliga andar i hans samtid . Hans olust att visa sig för konungen , liksom de tämligen föraktfulla omdömen han öfver denne fällde , mäste betraktas som utslag af denna antirojalistiska stämning . 
Forst vid ett señare Uppsalabesök i mars 1788 fick Gustaf III tillfälle att höra den man tala , hvil - ken väckt hans intresse , om icke som folktribun sä dock som snillrik och vältalig skribent . Under konungens vistelse i Uppsala mellan den 16 och den 23 mars detta är inföll nämligen Thorilds egen disputation Pro Exercitio , och denna disputa - tionsakt , da Thorild försvarade sin afhandling Critik öfver Montesquieu bief en af de mest beryktade , som nâgonsin vid ett svenskt uni - versitet förekommit . 
Alla litteraturhistorici , som behandlat eller vid - rört Thorild , hafva kortare eller vidlyftigare skildrat den — men alla dessa teckningar hvila dock blott pâ nâgra fâ samtida bref och anteckningar Dessa äro följande . Forst och främst det bref af Thorild själf frän den 30 mars 1788 , där han i en lika mâlande