122 
FRAN GUSTAF III : S DAGAR 
rörande det Philosofiska studiet i Sverige» , Israël Hvasser i sitt inträdestal i Svenska Akademien och sist och utförligast Nyblseus i sitt bekanta arbete om den filosofiska forskningen i Sverige hafva skildrat hans eminenta betydelse som tänkare och lärare . , 
Dessa anteckningar torde vara pâ sin plats för att ädagalägga , att det icke var sâ illa beställdt med den akademiska undervisningen , som Thorild ville läta pâskina . Själf synes han dock i Uppsala snarare varit sysselsatt med att uttänka och predika egna läror än att taga nágon planerad och regel - bunden undervisning af andra . De talrika brefven tili Heurlin och Tham visa honom antingen försjunken i egna meditationer af alltid högtflygande , mângen gâng djupsinnig art eller kritiserande andra med hela den blandning af genialitet och ofördragsamhet , som var honom egen , men sâ godt som aldrig som lärjunge i den studerandes blygsamma position . Karaktäristiskt är därför ocksâ , att den del af det akademiska lifvet , i hvilket han flitigast deltog , var det vid denna tid ännu sä florerande disputations - väsendet . Hit drog honom heia hans begâfning : hans oratoriska geni — hvilken glänsande talare han mâst vara , visar sâ godt som hvarje sida i hans skrifter med all deras lidelsefulla och bru - sande retorik — hans sällsynta advokatoriska för - mâga och hans infallsrika , lika dramatiska som kvicka munvighet . Hans uppträdande pà dylika disputationer gjorde honom helt säkert snart känd i studentvärlden . Redan i aprii 1787 — sâlunda nyss efter sin ankörnst till Uppsala — opponerade han ,