THORILDS DISPUTATION 
121 
âtminstone trenne man af stor lärdom och begâf - ning , den kände professorn i historia Fant , inne - hafvaren af skytteanska lärostolen Neikter och , last but not least , professorn i praktisk filosofi Dan . Boëthius . Erik Michaël Fánt , hvilken ju genom sin ynnest hos Gustaf III och sin nära vänskap med Schröderheim stod liofvet nära , var icke blott en flitig och förtjänstfull historisk författare — han skildras äfven som en lysande föreläsare , och genom sitt versifierade tal »i anledning af Kronprinsên Gustaf Adolfs Födelse» âr 1778 visade han sig som en smakfull vitter dilettant . J . F . Neikter , som 1787 bief skytteansk professor efter Lindblom , var en Polyhistor af öfverraskande mângsidighet , »en mâng - kunnig man af ett lika hetsigt som skämtsamt sinne - lag» . Genom sin lânga följd af disputationer öfver klimatets inverkan pà folklynne och folkkaraktär — »Efficacia climatum ad variam Gentium indolem praecipue ingenia et mores I—XVI» — i hvilka han utvecklat en idégàng frân Locke och quieu , borde han särskildt intresserat Thorild , som just dä studerade likartade frâgor i anslutning till den store franske tänkarens arbeten . Dan . Boëthius till sist , vid denna tid ännu likasom sin kollega och sedermera sä förbittrade antagonist Christiernin en rättrogen anhängare af Locke , har ju som Kantianismens införare i vârt land och som lärare till Höijer , Biberg och Grubbe utöfvat ett vida större inflytande pâ den filosofiska forskningen i Sverige än nâgonsin Thorild . Hans föreläsningar voro ryktbara för »enthousiasme och sollemnité» , och Hammarskjöld i $ina »Historiska Anteckningar