ELIS SCHRÖDERHEIM 
113 
bland hans papper , kanske främst det lustiga Fröjdekväde tili finansieren baron Ruth , »med anledning af det an' . ända qvartalet» , som han lagt ¡ murinen pâ dennes gamie släkting R . R . Bunge . Hvilken äkta vaudevillestrof är ej tili exempel föl - jande : 
Högtlofvad vare min neveu , 
sa Gud , làt honom aldrig dö , 
sä länge han försträcker , allt väl , 
är han min söte Necker , I förstän mig väl . 
Men allt detta var blott parenteser i hans uppt tagna lif , och först de allra sista âren han lefde , under ensligheten pâ Järfva , tog han pâ allvar itu med litterära sysselsättningar för att fylla de tim - mar , som förut sâ illa velat förslä för hans brâda sysselsättningar och jäktande nöjen . Det är nu han öfversätter inledningen tili Robertsons stora historia öfver Karl V , det är framför allt nu han skrifver det enda arbete , som har en verkligt litterär karaktär — hans historiska anteckningar frân Gustaf III : s tid . De stá i främsta ledet bland de memoar - verk vâr svenska litteratur äger . Helt visst , det är ingen Retz eller Saint - Simon , hvarken en statsman eller en psykolog , som i dem kommer tili orda . Liksom öfverallt hos Schröderheim saknas fördjup - ning och system . Hvad han lämnar är , med undan - tag af den ypperliga skildringen af Qefle riksdag , hvilken utomordentligt gifver intrigerna kring Gustaf III vid denna tid och den om Ludvig XIV : s hof erinrande hetsjakten om konungens gunst , blott en rad silhuetter och croquiser , tecknade med säker och lätt hand , anekdoter , men berättade med full - 8 . — Levertin , Frân Gustai lll : s dogar .