Full text: (5)

HOFMANNEN 79 
en heder , som Oxenstierna länge briguerai utan succès . 
29 dec . 1766 . 
Mitt första âr pâ hofvet är förbi , och som ett spei af ombres chinoises ser jag dess événementer glida förbi . Och jag tänker pâ Jean - Jacques , Brita och Celinde , och allt det andra . Nej , ingenting är likt hofvet , sä sporrande och eggande , det är där man skall lefva för att bli karl och lära känna människan . Det är elden , där man kan smida sin klinga böjlig , hard och skarp , och tills jag blir mästare , vili jag läraktigt och lydigt gâ i dess goda skola . • 
* 
15 februari 1774 . 
Af en slump tittar jag i dag , dà jag förnöter en sysslolös och smärtsam afton , i journalen frân mitt första âr vid hofvet . Den fick aldrig nâgon fortsättning , och först nu — âtta hela âr efterât — har jag nâgon envie att continuera . Men hvad tiderna äro förändrade och jag själf förändrad . Sä mânga förhoppningar som slagit fei , och sâ mânga som , infriade , visât sig utan värde ! Hur skugg - lika synas mig ej de mânga âren , först de giada där hemma , dà kungen var ung och jag själf ung och min dag var full af stora desseiner och tokiga äfventyr , sedan de enformiga garnisonsâren i dun , och sist de tvâ svenska âren igen efter kungens revolution , under hvilken jag var borta — irreparable ,
	        
Waiting...

Note to user

Dear user,

In response to current developments in the web technology used by the Goobi viewer, the software no longer supports your browser.

Please use one of the following browsers to display this page correctly.

Thank you.