ULRICH - THEODORS TROLOFNING . 
Af alla det romerska rikets konungar och furstar vid denna tid , âr 1710 af vâr kristna tideräkning , künde , om man undantager den oförliknelige August den store af Sachsen — Apollo och Mars i en och samma skepnad — ingen jämföras med Ulrich - Theodor af Anhalt - Dessau , ty vare sig frâgan bief om kroppslig skönhet , om anletsdragens regel - bundenhet och gestaltens majestät eller själens egen - skaper var denne den mest fulländade prins och mansperson , som man künde se för sina ögon . Hans fader , den regerande hertigen , Ulrich - Ferdinand , hade ej haft nâgon möda ospard för att tillse , att sonen öfvades i alla de stycken , som det höfdes en arfprins af ett sä ärofullt hus och den blifvande fursten i ett sä förnämligt rike att känna . Den lärde holländaren Loccenius frân Accademia Philippina i Leyden hade fort Ulrich - Theodor in i de gamia auk - torernas verk , som äro källor med alltid frisk dryck , och den áldrade grefve Lichtenstein , krönt af ära frân sina kampanjer med prins Eugen vid Zenta i Ungern , hade instruerat honom i vapnens konst . Man visstp ocksâ icke , hvad man skulle beundra högst hos Ulrich - Theodor : den oefterhärmliga be - hagfullhet , med hvilken han pâ hofvets högtidsfester