Full text: Rococonoveller (5)

234 ROCOCONOVELLER 
Men en stund härefter syntes âter ett par vandra genom trâdgârdsgângen . Det var baron Bernhard Björnklo med sin fru , han efter âr af irrfäder i främmande land ânyo hemma , hon för första gângen i Sverige och i sin makes barndomshem . 
Arfvingen tili Björnö slott var en ännu ej trettio - ârig man , men han hade sina stämningars âlder . Pâ den hvita halsen , som blottad efter republikanskt mod stack fram ur den bruna lifrocken med det hvita linnet i bringan , satt ett af dessa oroliga ansikten , i hvilka dragen försvinna för uttrycket och som blifva tomma och döda , liksom torg utan folk , de sällsynta sekunder , de ingen känsla spegla . Men vanligtvis förvreds hans fysionomi af spasmodiska ryckningar . Ögonbrynen lyftes uppât , pannan ryn - kades , och de blä ögonen stirrade obeskyddadt och smärtsamt . Frânvaron af hvarje ansats tili skägg gjorde än tydligare linjernas veka spei kring den obeslutsamma munnen , och de magra händerna fingrade oupphörligt vid stâlknapparna i den brode - rade västen eller pâ frimurarkorset pâ den hängande urkedjan . Det opudrade , uppstrukna hâret visade tidig lust att grâna och hvirflade sig nyckfullt pâ hufvudet . 
Hans unga maka var en sâ motsatt människotyp som möjligt . Hon var verkligen , som hennes svär - mor sagt , bildskön , en lefvande staty med sin rena ansiktsprofil och sin höga gestalt , en grekisk eller krukbärerska med det mäktiga hufvudet pâ den bredskuldrade figuren . Dragen voro in i det minsta fulländadt skurna , pannan lâg , näsan rak , munnen tunn och sluten . Hon bar öfver hufvudet en turban -
	        
Waiting...

Note to user

Dear user,

In response to current developments in the web technology used by the Goobi viewer, the software no longer supports your browser.

Please use one of the following browsers to display this page correctly.

Thank you.