Full text: Magistrarne i Österås (4,2)

MAGISTRARNE I ÔSTERÂS 
73 
liljekullarna — tvärtom . Hon künde godt hafva hetat Ingeborg . Hon strâlade af ungdom och frisk - het i sin smâstadselegans och skulle säkert ligga s0m mjuk , hvit bomull kring hjärtat . 
»Laga dâ att du fâr fatt i högsta vinsten , » bröstade sig Erland . Han var het i kinderna af sin rnors starka söndagsmat och hvita , källargömda portvin , och i den âldriga kakelugnen med profeten Jonas och hvalfisken i kakeln öfver ugnsluckan lâgo stora bränder och glödde , blossande och röda . 
Karin lutade hufvudet litet pâ sned mot tyll - spetsen kring sin runda hals . En blekröd strimma frân elden följde den mjuka kinden och försvann i hârburret öfver örat . Medan hon mättade med kön , öppnade hon omedvetet munnen , sâ en tand - rad syntes , hvit och hvass som en vargunges . Sâ stötte hon tili kulan och den rullade direkt ned i midtfördjupningen pâ bordet . 
»Högsta vinsten , » ropade hon och klappade i händerna . »Hvad säger du nu ? » 
»Det ser onekligen ganska allvarsamt ut för ni ig , » svarade Erland skrattande och tände en ny cigarrett . »Men tag dig till vara själf . speiet gär ändock an , men när man kommer öfver tili de hvardagliga äktenskaps - och hushâllsspelen , som svälta räf , skrapnos och patience , är leken icke hälften sä rolig . Har du varit i de norska fjällen ? » 
»Nej . » 
»Där finns en lifrätt , hvilken alltid stärkt erinrat mig om äktenskapet . Örret heter den ! Det är en sorts laxöring , som man är alldeles förtjust i
	        
Waiting...

Note to user

Dear user,

In response to current developments in the web technology used by the Goobi viewer, the software no longer supports your browser.

Please use one of the following browsers to display this page correctly.

Thank you.