MAGIS TK AKNE 1 ÖSTERAS 

15 

Det var i Österäs en marsmiddag âr 1596 . Dagen förut hade det varit tö och dagsmedjan hade smält snön . Den kälfrusna marken lyste ödslig i ljuset under en järngrä himmel . En snâl nordan piskade genom de folktomma gatorna i den fattigdomens ort med skyggt hopkrupna trähus , som Österäs blifvit efter alla vâdeldarna och omhvälf - ningarna vid seklets början . En enda pâlbrygga vid Mälaren var kvar af den gamia hamnen med sitt hansekontor och sina skepp ända frân Spanien . Raserade voro alla praktbyggnader och gillehus , munkklostren och örtagärdarna , i hvilka bergamotter och Bon - Chrétiener trifts . Ensamt S : t Eskils dom - kyrka behärskade ännu Staden frân domkyrko - berget , orubbad och slor med sina mäktiga torn och sträfvor , och heia platsen där uppe , omgärdad af tegelmuren med de tre hvälfda portarna , S : t Lars , S : t Pers och S : t Pâwels , talade orn en för - gângen tid och dess välständ . Eljes hade den forna gyllene handels - och sjöstaden blifvit en karg handt - verkarstad , där man var belâten , när man fick frysa och svälta i fred . 

Tvâ unga flickor giugo tätt tryckta intill hvar - andra uppför den smala gränd , som ledde tili den nu alldeles oprydda , blott i smyg besökta S : t Eskils källa . 

»Märta , » sade den äldsta af dem , en läng skratt - lysten , brun tös i hufva af räfskinn , »tänker du verk - ligen offra i S : t Eskils källa ? Vet du icke att det är förbjudet ? » 

»Nog vet jag det , » svarade den yngre , hvilkens blida ansikte var stelt af spanning och ângest under det bla hufvudklädet . »Men min döda moder offrade