MAGISTRARNE I ÖSTERAS
9
Mikael . Men vid fotändan af bâren gingo de tvâ sönerna tili den fattige sarffiskaren i Sigtuna , Zebedei söner som Eskil kallade dem , och de snyf - tade öfverljudt , ty de voro ännu barn . Hur mycket tyckte de sig ej hafva olärdt och oförklaradt ! Med stora ögon hade de suttit vid Eskils fötter och hviskat : berätta mera , men nu var lärarens mun tyst för alltid , och brödernas hjärtan ville brista af längtan efter alla de hemligheter , af hvilka de aldrig skulle fâ uppenbarelse .
Sâ vandrade ynglingarna framât . Vägen gick än ned till sjökanten , där man sag lânga , lâga skepp med blâ och röda vadmalssegel glida in tili Birka , och än upp bland âkrarna , i hvilka det trädades och bonden gick längs fâran , för upptagen af att följa plogen , som drogs af de roströda oxarna , för att bry sig om liktâget . Lokehafran och det hvita Baldersbrât susade längs âkerrenarna där tâget skred förbi . Men högre upp grönskade kâl - och lökgärdarna kring trähus med i solnedgângen lysande svartbjälkar och tak öfvervuxna af fladder - gräs . Barnen sâgo upp fran maskrosornas dunbollar , med hvilka de lekte pâ trappstegen , och betraktade nyfiket bâren , men kvinnor , som hört och känt Eskil , störtade grâtande och spörjande ut och ville med porsöl och björklake vederkvicka de trötta bärama . Men dessa ville hvarken hafva kost eller dryck . Tigande fortsatte de sin väg .
Solen hade sjunkit , men dagens klarhet sken ännu i lüften , när ynglingarna började bestiga den öde Österasen , a hvilkens andra sida Forss lag , där heiige Eskil skulle jordfästas i sitt eget hvita

Nutzerhinweis

Sehr geehrte Benutzer,

aufgrund der aktuellen Entwicklungen in der Webtechnologie, die im Goobi viewer verwendet wird, unterstützt die Software den von Ihnen verwendeten Browser nicht mehr.

Bitte benutzen Sie einen der folgenden Browser, um diese Seite korrekt darstellen zu können.

Vielen Dank für Ihr Verständnis.