Full text: Lifvets fiender (4,1)

LIFVETS FIENDER 
97 
Sâ gick hon med en stor hög tidningar och broschyrer under armen lângsamt nedför gatan . Men plötsligt stannade lion . Under den närmaste bâglampan sag hon Scepsis , och hennes gamia mot - stânderska tycktes i sitt rätta element i det elek - triska ljusets hvita sol , i nattens vinterluft , bland snön , som blänkte isigt och kristalliskt . Hon tycktes yngre , men ocksâ mer okroppslig ¿in nâgonsin , ett väsen utan ben och blod , af idei leende , frost och eter . Och när Caritas säg all den andras oförgäng - liga ungdom , skar det tili af smärta i hennes bröst . Hon kände med ens all sin egen âlderdom , besviken - heten af sitt fäfänga kärleksvärf och tröttheten af alla förgäfves gângna vägar . 
»Scepsis , » och hon började tala , först en smula förvirradt , som en gammal kvinna , hvilken gifver luft ât ârslàng grämeise , blandande smâtt och stört , men smâningom bief hennes stämma fast och orden follo bräddade af kraft och mening . »Scepsis . . . Jag har gifvit människorna allt , som kunnat skänka dem tröst och lära dem förbarmande , de blâ himmels - drömmarna pâ guldgrund , trons sötma och kyrkans fristad . . . Jag är sängen vid deras fester och befriel - sen i deras glädje , hvart âtertaget hân och hvart framräckt handslag , den lefvande glöden i skaldens ord och världsförbättrarens system , handlingskraften i diakonissans bröst , i nihilistens arm , det tusenâriga ropet och de tusenâriga drömmarna om lycka för alla . 
Som Elias' oljekruka har min kärlek varit och jag här skänkt dess rikedom med fulla händer . . . Och ändock synes mig ännu allt som det var . Sorgen lika tung , nöden lika hârd , människolifvet lika grymt 
7 . — Lev ertili , Li f vet s fiender .
	        
Waiting...

Note to user

Dear user,

In response to current developments in the web technology used by the Goobi viewer, the software no longer supports your browser.

Please use one of the following browsers to display this page correctly.

Thank you.