LIFVETS FIENDER 
79 
J 
öfver i en artikel . Orden sveko honom — otâlig giclc han af och an i rummet . Sä dref oron honom ut — han längtade att râka nâgon likatänkande , nâgon , för hvilken han künde fâ utgjuta sin harm , ty blodet kokade i hans âdror , som hade han varit vitine till den seen i Pisa , dà ofördragsamhetens typiske représentant riktade sin knytnäfve mot at eist en Skelleys hufvud . Det föreföll honom , som en allmän uppstândelse skulle ràda öfver denna moderna inkvisition . 
Men därute motte Stockholm tvärtom med sitt allra sorglösaste leende , koketterande i januaris snöhvita galadräkt , lik en skön kvinna , skälfvande af njutningslust . Med sina glädtiga steg och sin doft af fest tycktes gatorna vara förrum tili alla de gemak , dar vinterns karneval dansade fram . Öfver - allt stannade vagnar . Unga damer stego ut i ljusa baldräkter med pälsverk öfver axlarna och spets - hufvor öfver blond frisyr . Ett ögonblick tecknade de sig i all sin blomsterlätta lyx mot den kalla vinterluften , bedârande att se pâ mot gatans bak - grund af snö som persikoträd i blom mot en hvit alp . De till hvardags sâ döda husen genljödo af lif och lefnadslust . Skratt och skämt trängde ned för trapporna öfvermodigt , som när det gör ondt i bröstet af lycka , och när dörrarna slogos upp tili de med grönt smyekade porthvalfven , slog en beru - sande strof om valstakt , kvinnoskönhet och pagne ut pâ den mörka gatan . 
Men hvem mer än Otto tankte pâ âtalet , pâ samvetsfriheten , som kränkts ? Med allt växande bitterhet i sinnet gick han sakta ner mot Stadens
	        

Note to user

Dear user,

In response to current developments in the web technology used by the Goobi viewer, the software no longer supports your browser.

Please use one of the following browsers to display this page correctly.

Thank you.