52 
IJ F VETS FI ENDER 
tankar däruppe ? » sade Annie och pekade smaleende med sin paraply upp mot Ottos fönsterlurter , som lägo midt emot dem i ett af Sturegatans höga hus . Otto nickade jakande , Slutna mot hvarandra gingo de bäda unga öfver gatan och skulle just stiga in i huset , dà Otto grep tog i Annies arm och häftigt ryggade tillbaka . Samtidigt trädde en högrest man raskt ur portöppningen och aflägsnade sig u * ai * att fixera dem . 
»Hvad i alla dar är det ât dig ? » sade Annie och betraktade häpet sin fästmans ansikte , som med ens blifvit mycket blekt . 
»Vet du , hvem det var ? » frâgade Otto kort . 
»Nej ! Hvarför skulle jag veta det ? » 
»Hessler , Bernt Hessler ! » 
»Sââ ! Nâ , det var roligt att en gang fá se själfva ärkefienden . » 
Otto skakade pâ hufvudet ât hennes skamt« samma ton . 
»Tycker du inte han ser obehaglig ut ? » frâgade han med allvarsam stämma . »Jag känner mig al'tid ilia till mods , när jag möter honom . Sâdana ögon , en riktig förbrytarblick ! » 
»Vet du , det tyckte jag inte . Tvärtom , han hade snarare en melankolisk blick , nâgot tungsint öfver ögonen , som jag icke sällan iakttagit hos mycket starka naturer , hvilka världen icke vili till - erkänna den rättighet , vi andra lia — att visa oss svaga och beklaga oss . » 
»Nej ! Stämmer det gamia talet om onda ögon in pâ nâgon , skulle det dà vara pâ honom . . . Men hvad vili han i huset , där jag bor ? »
	        

Note to user

Dear user,

In response to current developments in the web technology used by the Goobi viewer, the software no longer supports your browser.

Please use one of the following browsers to display this page correctly.

Thank you.