50
LÏFVETS FIENDER
plâgsamt som att mòta i tiggarlumpor och vanställd af nödens skabb den förfinade ättlingen af en gammal släkt . Det är vidare alla dessa ärfda familjeinven - tarier , som mer än andra möbler samla kring sig minnen af ett hem , âldriga länstolar och skâp , soni i decennier statt och gonat sig i samma vinkel af ett rum . Ens öga ömmar för dem , där de släpas ikring pâ gatorna , som för gamia människor , hvilka tvingats lämna den lugna spiselvrân , deras älder - doms sista kärlek . Det är slutligen , öfverallt livart man tittar , dessa massor af uttjänta husgerad , af luggslitet och lemlästadt bohag , som midt i dags - ljuset utbreda den gradskala af nöd och armod , som hemmen eljes dölja inom sina väggar . . .
Otto och Annie vandrade i middagsstunden en dylik flyttningsdag genom gatorna . All denna oro och rubbning , all denna fattigdom , oblygt blottad för hvar förbigäende , fyllde deras bröst med miss - mod . Det var därför nästan med välbehag , soni de lämnade de folkrika farlederna med deras ound - slippeliga scener af äflan och bekymmer och trädde in i den tysta Humlegârden . Den gamia parken läg där dufven i den tunga dimman , oberörd af allt flyttningsbuller rundt omkring . Därinne i still - heten under kronorna , i ensamheten mellan de gamia stammarna dämpades den bittra känsla af att lifvet ingen ro och ingen varaktig stad äger , som detta flyttningslarm väckt tili lif i de bâda ungas hjärtan . Den dämpades tili en sorgsenhet af mildare art , en blid smärta , nästan ljuf att bära , när man var tvâ . Länge och väl gingo Annie och Otto härinne i de disiga alléernas värme och talade stilla samman

Nutzerhinweis

Sehr geehrte Benutzer,

aufgrund der aktuellen Entwicklungen in der Webtechnologie, die im Goobi viewer verwendet wird, unterstützt die Software den von Ihnen verwendeten Browser nicht mehr.

Bitte benutzen Sie einen der folgenden Browser, um diese Seite korrekt darstellen zu können.

Vielen Dank für Ihr Verständnis.