LIFVETS FIENDER 
25 
hängen , lena som dunet pâ en flickas kind , livit - sippan sköt fram ur tufvans bleka gräs , och ur den sanka myllan steg en aroin af växtlighet och värme . Fästfolket följde sakta den slingrande gâng - stigen framât . De kände sig helt högtidliga tili mods inför all denna spirande och äteruppvaknande natur . De drogo lânga andetag och stannade allt emellanât för att blicka hvarandra djupt och länge in i ögonen . Och där de stodo med den bla himmeln öfver siila hufvuden , fâgelkvittret ikring sig och varsolens lätta glans öfver sina anletsdrag , förekom det dem bâda , som inga ord och inga smekningar künde bättre tolka deras samhörighet än dessa lânga blickar , själ i själ , utan skuggan af en aldrig sä flyktig baktanke . 
Men när de väl hunno ner tili Uggelvikskällan och drucko det friska vattnet med sin bismak af jord , blef deras stämning plötsligt uppsluppen . Det var sä härligt att det var vâr , att man var ung och fick vaudra pâ tu man hand med den man liöll af , höll af in i bleka döden . Storskrattande som tvâ ostyriga barn gâfvo de sig att springa upp för de gröna backarna , sä att den gamia häxan , som skänkte ut vattnet vid källan , sneglade förbluffadt pâ dem med sina sura ögon , medan hon med vemod tänkte tillbaka tili Uggelvikskällans klassiska tid , dà lenonskjortlar och nankinsbyxor svängde kring buskarna heia de lânga • Valborgs - mässonätterna , och Filikromens visa fyllde lüften med sin stojande munterhet . . . Sä ströfvade Otto och Annie hela guds lânga dag samman i holms omgifningar och âterkommo först sent till