150 
LIFVETS FIENDER 
mjukhet — han var den starke partiledaren som iiigen rätt hade att hvila och ingen rätt att vara svag . Det steg upp inom honom en bölja af gräns - lös leda vid det lif han forde och den ställning han valt , en febersjuk längtan bort frän allt , som nu upptog hans dag , bort frän sin själftagna domar - plats , bort frän offentlighetens larmande marknads - torg , frän högljudda retorer och draperade skâde - spelare , bort tili det obemärkta , tili nâgot fredligt dagsverke , hvilkets glädje och tunga blott de närmaste , och knappast de , skulle bevara i sin hâg - komst . Bondson som han var , tog denna längtan hos honom bilden af hans födelsebygd med hans fädernehem i all dess karga och undangömda still - het . . . Solen sjönk öfver ett blekt svenskt vârland - skap , öfver en grön slätts och ett grâtt vattens samstämda melankoli . Fâglarna tystnade , vinden domnade , och skymningen sänkte siiia mörka ving - slag öfver bygden . Där man satt i kretsen af de sina , sträckte man sig omedvetet efter hvarandras händer , och medan aftonen fyllde sinnet med sitt vemod , ko m dagens osagda kärleksord plötsligt pâ ens läppar . 
Sâ längtade Hessler tungsint och obestämdt och dock med vissheten om att hans lifstärning en gâng för alla var kastad som en svart dyning under sina blida drömmar . Ingen uppgörelse och inga fantasier künde ändra det som gâtt eller mana till lifs det som var dödt . Med det outsägligt trötta och hjälp - lösa uttryck af olust och svânnod , med hvilket en man niorgonen efter en stor smärtas högtidsdag och en stor sorgs festrus vaknar upp tili den vanliga
	        

Note to user

Dear user,

In response to current developments in the web technology used by the Goobi viewer, the software no longer supports your browser.

Please use one of the following browsers to display this page correctly.

Thank you.