114 
LIFVETS FIENDER 
härinne om möjligheten af egen lycka och den tid , dà han aldrig skulle behöfva sakna den atmosfär af trofasthet och sommano , som en kvinna kan gjuta kring den man hon älskar . Och han tankte pâ att redan om en manad skulle han hemföra Annie som sin brud — sâ snart hade de nu beslutat att gifta sig . Men var det verkligen möjligt ? Skulle hans ensamhetstid sâ snart kunna taga slut ? Dâ skulle han i och med detsamma vara frälst — sä tankte han — frälst frân alla de tankar , som dessa gângna mânader likt irbloss lockat honom bort frân det sunda lifvets allfarväg . Frälst ? Ja , ty hur skulle icke Annie skydda honom med biotta kraften af sin närvaro mot hvarje anfall af ângest och förtviflan . Till och med när hon slumrade skulle hennes sömns jämna andetag hägna honom som en förbön , bräddad af kärlekens beskydd . 
I dessa drömmar fann honom den första tidiga vâren i detta flicknäste , som lifvade upp det gamia huset bakom det bruna planket som ett svalbo , füllt af fâgelkvitter . Genom sitt fönster säg Otto , hur majdagen pâ en gâng lät de första gröna skotten spricka ut pâ grenarna och totalt sopade bort och förintade alla fjolârets vissna löf , som under den nu smältande snön tillbragt en läng vinter - slummer . Och konvalescent som han var , symboli - seraae han sitt lif ömsom med det nya , som knop - pades , och ömsom med det kraftlösa , som lefvat ut och mäste dö . Sol , sâng och en yppighet af livit vârblom eller den drömlösa hvilan under den gröna grafkullen , mellan dessa bâda poler rörde sig hans tanke . Viljelös och värtrött lät den sig
	        

Note to user

Dear user,

In response to current developments in the web technology used by the Goobi viewer, the software no longer supports your browser.

Please use one of the following browsers to display this page correctly.

Thank you.