ANEMONER . 
Là , la , la , là , la , la , gnolades det halfhögt inné i sofrummet , och dâ visste den gamie betjänten i rummet utanför , hvad klockan var slagen . Han kastade en blick pâ frukostbordet för att se , om allt var i ordning , och beredde sig sedan att gâ in med rakvatten ât sin husbonde , som hade till vana att lika punktligt och knappast mera melodiskt än tupparne börja sin dag . 
Là , la , la , là , la , la , ljöd det dârinnefrân i alla möjliga drillar och omöjliga tremulanter , det künde nu föreställa hvad som heist , men att det skulle vara Max' stora tenoraria ur »Friskytten» eller »La Mandolinata» — hvilketdera hade ännu ingen fâtt klart för sig — tror jag hvarken salig Carl Maria eller »La Mandolinata's» mera härdade kom - positör skulle vilja gâ in pâ . Men det betydde ocksä ingenting , ty det fanns inga musikkännare i gubben Hellmans omgifning , och att han själf icke längre künde förfoga öfver nâgra större röstmedel , skulle ni finna helt naturligt , om ni säge honom nyvaknad . 
Han liar nyss vaknat , och solen skiner honom