KUNG SALOMO OCH MOROLF 
och stilla sig för nattens växtkraft runda fruktträdens äpp ! en , kâlens áderblad . Här strálar mânens skimmer säkert k ! arast . Här gamia lindar sötman Ijufvast strö . Här skälfver nattens drömlif underbarast kring bädden för en sjuttonârig mö . Hussvalan somnat , tyst är burens siska . Blott sakta sladdrar gárdens gamia brunn , som man i sömnen än hör halfhögt hviska en omtänksam trotjänarinnas mun . 
Sä stilla som sig själf tili ro den söfver , med runda droppar rinner vattnets ström . Dess kar blir fylldt men flyter icke öfver . Som i ett sagans kärl all nattens dröm 
4 
kan i dess lugna , dunkla djup sig tömma . Sä fast och lugnt som detta brunnens kar jag önskade att hjärtat künde gömma min mânnatts dröm i obrottsligt förvar . 
Men tyst ! Nu klirrar sakta fönsterhaken . Jag anar lösta kvinnokläders sus . 
Det är min Su . 'amith , som h vit och vaken nu öppna skall för mig sin famn , sitt hus . Ack ! Än en stund jag ville ensam vänta i detta sken . Allt är sä sällsamt skönt . Städs , när jag lyckans dörr ser öppen g'änta , jag alltid samma dunkla smärta rönt — det är väl tidens , undergângens skugga . O , Sulamith , om du vid fönstret stâr , lát nattens dagg och mánens glitter dugga pâ hvita skuldror och pâ upplöst här .
	        

Note to user

Dear user,

In response to current developments in the web technology used by the Goobi viewer, the software no longer supports your browser.

Please use one of the following browsers to display this page correctly.

Thank you.