Full text: (2,1)

FADER 
fader . 
Solfylld var dagen vi forde dig hän , dit där bjuds frid ât de fällde . Men fastän snön öfver vägarne sken , brütet var vinterns välde . Värdrömmens varsel i vinden hven , djupt under isarne svällde . 
Fader , aldrig solen jag fâr se i tvâ ögon skina , oförgängligt trots aider och âr som jag det sâg i dina . 
Vâr under vinterns grâa hár lâg som en glödande mina . 
Ungdomsfolket fràn Kanans tjäll älskande lifvet och jorden , krigarstammen , som kämpade säll om alla gâfvor pâ borden , 
Ruths och Boas' Israel , hvar är din ungdom vorden ?
	        
Waiting...

Note to user

Dear user,

In response to current developments in the web technology used by the Goobi viewer, the software no longer supports your browser.

Please use one of the following browsers to display this page correctly.

Thank you.