Full text: (2,1)

DIKTER 
nu sofver emot nattens barm , lik pysen , som med modern brottats , men snart är glad att pâ den arm fà ro , mot hvilken slagen mâttats . 
Dödt dunklet rufvar kring hvart hus . Själf himlens bleka stjärnor vackla , och tändt stâr blott ett ensamt 1 jus , den tysta tänkarcellens fackla . 
Men tätnar mörkret än sä tungt bland böckerna , det skälfver icke , men brinner sorgset klart och lugnt mot skuggorna och slocknar icke . —
	        
Waiting...

Note to user

Dear user,

In response to current developments in the web technology used by the Goobi viewer, the software no longer supports your browser.

Please use one of the following browsers to display this page correctly.

Thank you.