MK. 
1612 varit konung i Böhmen. Men, som denna Fer- 
dinand var en jesuiternas trogne lärjunge hade han, 
då han blef kejsare, gifvit dem den högtidliga för- 
säkran, att han skulle utrota alla kättare — med detta 
fula namn betecknade katholikerna och beteckna till 
större delen ännu i dag protestanter. Han sade: 
"Heldre en ödemark, än ett land fullt af kättare”, 
och provinsen Steiermark utgör ännu i dag ett fasa- 
väckande bevis på hans fanatiska ådagaläggande af 
denna grymma maxim. 
Böhmarne, som fått hjelptrupper af flere pro- 
testantiska furstar, hvilka med ett gemensamt namn 
benämndes Unionen, hade framträngt ända till Wien 
och belägrade detsamma i Juni 1619; de måste dock 
draga sig derifrån, för att skynda till Prag, som hota- 
des af de kejserliga, och söka att, om möjligt för- 
svara det. 
Medan Ferdinand i Frankfurt valdes till tysk 
kejsare uppsade Böhmens ständer honom tro och 
lydnad och förklarade honom, i och för hans fiendt- 
lighet mot den protestantiska religionen och all tanke- 
frihet, konungakronan förlustig och valde den 29 Aug. 
8. å. till konung i Böhmen den unge kurfursten Fre- 
drik V, som blef krönt i Prag den 4 Nov. 
Häraf spådde man sig lyckliga dagar; men Gud 
hade beslutat, att de skulle förvandlas till en lång, 
lång följd af olycksdagar. Vinterkonungen kallades 
Fredrik, ty han regerade blott en enda vinter. Längre 
mäktade han ej försvara sin krona. 
Den 30 Jan. 1620 utfärdade kejsar Ferdinand ett 
manifest, deri han kallade Böhmens samtliga inne-