NU 
åt hvilken han skänkt sin tro. Och måste han afstå 
från att som maka sluta Ebba till sitt hjerta, så ville 
han i hela sitt lif förblifva oförmäld. 
Nu blef det åter ondt af. Enkedrottningen vred- 
gades och lät sin vredes skålar, mera än någonsin, 
rinna öfver den beklagansvärda Ebba. Christina, så 
högmodig öfver sin drottningvärdighet, tänkte: — "Skall 
jag, konungens moder, som nu är den förnämsta damen 
i riket, behöfva stiga ett trappsteg ner för denna lilla 
flicka, som jag sjelf uppfostrat och som icke är af furst- 
lig börd? — Aldrig, aldrig!" 
Men när Gustaf Adolf, som var i krig, genom sin 
syster fick veta af detta drottningens beteende föran- 
staltade han om Ebbas förflyttande från hofveti Stock- 
holm, till enkedrottning Catharina Stenbock, som bodde 
på Strömsholm och der hon åtminstone varilugn för 
alla husliga stormar. 
Gustaf Ade!fs föresats, att aldrig taga någon annan 
till maka tycktes ”” "+ fastare ju flera hinder, som 
hopade sig i vägen rer ses ed hans barndoms 
brud. Axel Oxepe . van? sigaste rådgifvare 
och nästan faderlige vän, var . varsamt på drottnin- 
gens sida och föreställde den unge konungen huru har 
för statens väl borde offra sin enskilda lycka; men 
Gustaf Adolf br? vid hvad han sagt. 
Och då hans Älskade syster Catharina, den bästa 
vän och förtrogna han egde i verlden, ingick äktenskap 
med den allmänt aktade pfalzgrefven yttrade konungen: 
Jaa hoppas du skall föda en son, som blir min 
efterträdare på svenska thronen”.