Ebba upp till slottet, för att uppfostras tillsammans 
med de kungliga barnen. 
Ebba Brahe, ett år och några månader yngre än 
prins Gustaf Adolf, var ett utomordentligt älskvärdt 
barn, förutom det, att hon lofvade med tiden bli en 
strålande skönhet, ett löfte, som öfver all förväntan 
gick 1 fullbordan. Lika rikt begåfvad, som hon var 
till det yttre, var hon ock p3 hjertats och förståndets 
vägnar och alla älskade den både sköna och goda, 
älskvärda och sedåesomt > wväxande flickan. 
Knappast fullvusan ' ”bba ett föremål för flera 
unga ädlingars täfler len egde ju allt, som kunde 
göra henne efterströ:vansvird: skönhet, börd, rikedom, 
anseende, dygd och "an mest vårdade uppfostran, hvar- 
förutom hon stod hör gunst hos enkedrottningen, 
som bemötte henne alldeles som om hon varit hennes 
egen dotter. 
Men denna sistnämnd» förmån tog dock ett hastigt 
slut och med förvånin: först, sedan med djup sorg, 
märkte Ebba den förän. ”ngc, som föregick i drottnin- 
gens sinne. Från met-"-" hald och öm förvandlades 
Christina till kall, sträne. kinkig och befallande, i samma 
mån hon märkte den likgiltighet Ebba visade de många 
friarne, som k-ngsvärmede henne. 
Orsaken var, att den unga fröken redan för många 
ir sedan och långt irran hon sjelf förstod att så var, 
bade gifvit hov ”t> eh det åt sjelfva kron- 
prinse” Custs "ån späda barndomen 
vistat” och le! : ingen syskonkärlek 
kund. vara vc de ömsesidigt hyste för 
hvarandra, nien ge» ' tilltagande ålder förbyt-