Full text: Gustaf II Adolf

120 
Ja — inom tre månader — åt kejsaren skaffa en armé 
af 40,000 man. 
Då underrättelsen spriddes om att Wallenstein 
höll på att samla en armé, kommo icke blott de 
förut nämnda befälhafvarne för de kejserliga trupperna: 
Gallas, Montecuculi, Tiefenbach, Holk, Piccolomini, 
Isolani, Terzky, jemte många andra, till Znaim, der 
hertigen af Friedland residerade, utan det tillström- 
made ock från alla håll stora skaror af soldater, gamla 
och öfvade, unga och modiga. Likaså en mängd bön- 
der och bonddrängar, hvilka, då de emotsågo ett vildt 
krig i sina trakter, resonnerade som så, att det var 
bättre att de gingo med hären och plundrade än att 
de stannade hemma för att blifva plundrade. Desse 
blefvo af de nämnda generalerna exercerade och ord- 
nade. I Februari var den nya hären redan 30,000 
man stark. 
Tre månader voro förflutna. Wallenstein vägrade 
1 början envist att behålla öfverbefälet. Ändtligen 
beslöt han sig dock dertill, som vi veta, under förbe- 
båll och vilkor, sådana ingen undersåte väl borde 
kunna framställa för sin länsherre. Men kejsaren gick 
i sin nöd in på allt. 
Detta skedde mot slutet af April: några få dagar 
derefter voro sachsarna fördrifna från Böhmen. 
Straxt derefter förenade Wallensteins armé sig 
med kurfursten. Förut hade underhandlingar blifvit 
förda, hvaruti Wallensteins stolthet och hans fiendt- 
lighet mot Maximilian, hvilken i Regensburg hade 
åstadkommit Wallensteins afsättning, mer än tydligt 
framstucko.
	        
Waiting...

Note to user

Dear user,

In response to current developments in the web technology used by the Goobi viewer, the software no longer supports your browser.

Please use one of the following browsers to display this page correctly.

Thank you.